idag känns det lite bättre. idag. just nu. i denna skrivande stund, då jag lyssnar på fin ny musik. just nu känns det lite ljusare och bättre. 

och när jag börjar tänka de tankarna, att det för en gångs skull känns okej att vara jag, kommer jag på dessa grejer som hjälper min ångest att bli skyhög och som får mig att skada mig själv på diverse vis. och då faller jag rätt ned igen. som varje jävla äckeldag.

min bästakompis hatar mig mest av allt i hela världen och vägrar att prata med mig,
det är knappt 4 månader kvar av skolan och jag har inga betyg,
jag är superintresserad av någon som aldrig skulle känna detsamma,
min bror bor i göteborg fyra timmar bort
och jag känner mig som den mest ensamma flicka på jorden. 

vad gör jag av mitt liv? allt jag gör är att bygga upp min ångest med dumma val och få mina närmsta att avsky mig för att jag är på väldigt många sätt handikappad när det gäller känslor. 

 

hur många gånger om dagen ska jag tänka att jag vill dö om dagen innan jag faktiskt gör något åt det? allt raserar dag på dag. 

 

 

.