Haha. Alla kommentarer jag får om att jag är patetisk och lägger över mina problem på andra? Bästa jag hört. Patetisk kan jag ta, för jag har tyckt att jag varit patetisk sedan jag gick på dagis, det är inget nytt.

Men att jag tycker synd om mig själv, lägger över min skit på andra och inte tro att jag ska sota när jag sårat någon? Ojoj. Den här människan som kommenterat är för det första väldigt opatetiskt anonym (haha) och för det andra känner den här människan inte mig tillräckligt bra. Nu vill jag inte argumentera om varför det inte stämmer för att jag känner mig, ja, patetisk. Men jag skulle vilja säga att ingen av mina närmsta vet mer än hälften om mig och mina problem, så att jag lägger över skit på andra är skitsnack.

Den här bloggen använder jag när jag vill skriva av mig, den råkar bara vara offentlig. Om du tycker att jag är fånig så behöver du inte läsa, helt enkelt!

Och att ta mig i kragen? Det har jag försökt i tre år nu, med alla möjliga lösningar. Soc snart för 3e gången, bup, psykakuten, mariaungdom för alkohol- och narkotikaproblem, 7-10 privata psykologer och kuratorer. Samt provat ångestdämpande osvosv. Kallar du det för att vara patetisk och inte försöka förbättra situationen man har suttit i, i 3 år, vill jag gärna se vad du skulle göra i samma situation.

Tack för mig och ni som kommenterar med att jag är patetisk kan ju sluta vara anonyma också vilket nästan är värre :)


.